kontraster & Sol


Influensan har bokstavligen ätit upp all min ork men jag är knappast ensam om influensan, dock är jag ensam med nio hundar så livet fortsätter och snön fortsatte falla så skottning har delvis tagit stor del av min tid. Fundera starkt på att bygga tak på hundgårdarna men samla mig och insåg att de kommer dröja tills snön faller i sådana mängder som denna vinter.
 
Så hur har vinter nummer två varit kontra den första uppe i Jämtland? Personligen gilla jag förra vintern mer. Jag bor och är omgiven av vattendrag, med mycket snö innan isarna hann lägga sig innebar det att de tog först till sent i januari som jag våga mig ut på faxälven och vidare på fångsjön. De som kan påstår att det är flera lager och jag ska inte bekymra mig om hundarna trampar vatten på isen, men det spelar ganska liten roll i huvudet på mig. Det enda jag ser är vatten och där står vi, sex hundar, en tung släde och jag.
Nej tack!
 
Spåren överlag tog lång tid på sig innan de satte sig, då det vart puder, puder och åter puder. Mindre snö förra året men bättre före för så sent som in i april. Häromdagen gav vi oss ut men hundarna trampar delvis igenom. Skaderisken är helt enkelt för stor för att köra, i alla fall hemma vid och framförallt dagtid, tidiga morgnar och sena kväller dock är spåren hårdare.  
 
Så en vacker vinter men alldeles för mycket snö och för osäkra isar. De visar sig dessutom genom hur lite folk vart ute på sjöarna och kört skoter. Då vi ett par dagar fått fina hårda spår har snön väntat runt hörnet. Så trampa nya spår har vart lite av ett heltidsjobb här. Så att solen äntligen tittar fram även om spåren blir sämre kan inte annat än glädja mig, vi har helt klart haft för lite sol då snön täckt sikten var och varannan dag.

Sitka på gårdagens långis i solnedgången.
Sitka på gårdagens långis i solnedgången.
Orca, Mella & Maya
Orca, Mella & Maya
Den kloka, lugna och vackra Tesla
Den kloka, lugna och vackra Tesla
Den där Sitka och jag tränar lydnad och freestyle för fullt. Så otroligt rolig att jobba tillsammans med.
Den där Sitka och jag tränar lydnad och freestyle för fullt. Så otroligt rolig att jobba tillsammans med.
Två av de nio underbara peronligheterna i flocken, Maggie & Countach!
Två av de nio underbara peronligheterna i flocken, Maggie & Countach!
De som växer så de knakar. Rush & Fox
De som växer så de knakar. Rush & Fox

Vi ägnar nu den mesta tiden till att gå långisar i skogen, en och annan springrunda ska titta fram runt hörnet så fort orken hittar tillbaka. Normalt så kör vi mer hund på vintern varvat med promenader på vilodagarna och nu har de bytts ut mot övervägande promenader, freestyle och lydnadsträning även om drag alltid finns där. 

Jag kan se på hundarna hur de älskar omväxlingen. Kontraster behöver inte enbart vi människor, även våra fyrbenta. Vi spenderar många timmar ute för att senare avsluta med nio hundar utspridda på de 90 kvm vi bor på.
Att inte ha dessa älskade liv och glädjespridare inne skulle göra att halva grejen med att ha hund, hade försvunnit. Vi har ytterligare mer tid för kel och gos och hundarna är vana vid både ute och inne miljö. Jag ser tydligt och snabbt om de är något galet med någon hund även om man inte kan se allt så desto mer tid som spenderas med hundarna är chansen att upptäcka saker i tid väldigt goda. Jag måste ibland vara inne och efter en dag ute så avslutar jag den i soffan och skulle aldrig vilja göra det utan mina fyrbenta. Bara för att nämna den goda och positiva sociala träningen, av och på knappen och kunna finna ro i olika miljöer. Visst krävs det mycket jobb, många gånger ut och in för att kissa valparna för att de ska bli rumsrena, ett extra öga för att kolla så leken är snäll och ödmjuk. Se till så alla har den ytan de kräver i olika situationer etc.

Rush vilar på favoritplatsen under soffbordet
Rush vilar på favoritplatsen under soffbordet

Jag hade kunnat göra de lätt. Aldrig ta in de, men de är inget hundliv för mig. Jag vill umgås med mina hundar, utöver motion och i hundgården. Jag vill dela soffa, golvet säng och sova med de. Jag vill fastna stirrandes i deras egenheter och personliga drag. Ute har varje individ sina drag och så väl inne. De har speciella platser, tidpunkter efter tiden inne som de vill dricka, en ska bädda ner sig i en pläd och annan tar tassen över ansiktet och de är signalen för att tröttheten tar över och några sekunder senare somnar man. Tre sätter sig i soffan och vinkar på uppmärksamhet, de är deras sätt att säga ”Kom och klappa på oss” och alla har speciella ställen som är skönast. Hur de beter sig inne och ute är långt ifrån desamma och när jag har de i olika miljöer och spenderar så extremt mycket tid med de är det som att verkligen få lära känna de på djupet, de öppnar sitt innersta och deras personligheter är så starka.
De gott folk, de är att leva med hundar för mig.

Sitka!
Sitka!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar