Tro, hopp & Kärlek


Vi tror på mycket, på oss själva, på andra, på kärlek och en del även på en gud. Själv tror jag både på kärleken men även på att karma biter folk hårt i röven.
 

De flesta av oss tror eller iallafall hoppas på kärlek, från en vän, en partner eller mamma och pappa. Kanske vi tror på kärlek mellan andra för att vi har hopp om och för de och deras lycka. Kärlek är diffust och så är även de vetenskapliga. Människor befinner sig i en psykos när de är nykära, allt man ser är bra och åter bra.  Vad kärlek är kommer i mångt och mycket förbli en gåta även om forskning kan visa på varför vi kan uppleva vissa känslor och vad som sker i kroppen. Dock är mycket olöst och bara små indicier på vad som kanske sker när kärleken anländer eller kanske när vi haffar den.  Jag prata med en gammal vän, kärlek eller egentligen ouppklarad romans för några veckor sedan. Vi prata om metaforer, grunden till frihet men också olycklig kärlek. Jag hävde ur mig att jag inte tror de existerar. Innan ni suckar så ska jag förklara. 
 
Jag tror på olycklig förälskelse, den där som bygger på passion och en attraktion. Den där som senare kan utvecklas till kärlek mellan två människor. För att kärleken ska blomstra krävs att två är där, lika med hjärta och själ. Hur är de möjligt att bli störtförälskade och känna en kärlek som växer och blir djupare som gör att man vill dela ett liv med denne utan gensvar. Så nej jag tror inte på den typen av olycklig kärlek, där en trånar och längtar efter den som skulle vara ”The One”, kanske handlar det om att jag inte tror på uttrycket ”The One” även om vissa är bättre match än andra.
 
Olycklig kärlek kan och andra sidan vara komplex och ha olika grund och stå på olika planeter. Två människor möts och finner passion som utvecklar sig till en djup och sanslös kärlek. Den finns där och den växer men samtidigt efter en tid drar dessa personer åt olika håll, fel tidpunkt, olika stadier, olika viljor och kanske olika värderingar. Något eller flera av dessa kanske gör att de går skilda vägar. Kanske värderingarna och prioriteringarna hade sett annorlunda ut när de man älska djupt försvinner. Den olyckliga kärleken som jag tror existerar. När man inte lämnar i bristen på kärlek utan brist på annat. Men är de en illusion? Är det verkligen kärlek, skulle inte enligt sagan vi alla fick höra som små vara sann? ”Kärleken övervinner allt” om inte, är de inte kärlek. Den bubblan kan vi sätta ett stort hål i. Varför i hela världen skulle äkta kärlek övervinna allt? Äkta kärlek mellan två personer kan vara sann men ändå inte finna sin plats där och då.
 
Så tror jag på olycklig kärlek? Absolut!
 
När två människor som älskar väljer varsitt håll. När man sörjer för att kärleken är där men inte de andra som spelar en betydande roll. Men den trånande flickan eller pojken som inte ens fått mer än en kort passion att bygga på, nej. Där tänker jag en illusion, de onåbara driver. Vi vill ha de vi inte kan få, längtan och uppbyggnaden av något som inte ens existerar. Jag tror de är ett slags hopp men samtidigt en stor tomhet. Avsaknad av de avskalade. 
 
Vad kärlek egentligen är finns nog lika många definitioner som människor på vår planet. Vissa stannar och kallar de kärlek men de kanske bygger på enbart trygghet och rädslan att vara själv. Vi lämnar kärleken åt ödet, även de människor som inte besitter någon som helst tro på ödet. Inget är väl någonsin förbestämt, för vi skapar och väljer. Vi kan välja de första vi hittar eller de vi känner känns rätt. Kanske något är rätt under en tid i livet men fel en annan. Kärlek är i mångt och mycket komplext, vi söker olika saker i kärlek och kan säkerligen uppleva olika djup i den.
 
Hur påverkade är vi av socialisationen när det kommer till kärlek?  Vi alla växer upp i olika miljöer och med oss har vi olika sätt att se och tänka på kärlek. Vi har barn som aldrig ser sina föräldrar röra vid varandra, där närhet är en stor brist. Vad tar vi med oss av de. För egen del har jag växt upp i ett extremt kärleksfullt hem med två föräldrar som visade och visar än idag stor ömhet och närhet till varandra. Ett engagemang som man får leta efter idag. Man kanske kan fråga sig varför jag ser på kärlek med så syniska ögon emellanåt. Med en barndom som har bestått av kärlek, omvårdnad med öppna kort och känslor.  I första anblicken kan saker låta syniska men tanken att våga prata om kärlek och kärlek som inte är bra eller trovärdig gör inte någon synisk. Vi vill så gärna att livet med kärlek ska vara lätt, skönt och omtumlande på ett sånt där ljuvligt vis men det är långt ifrån sanningen. Det spelar ingen roll hur många lyckliga bilder som publiceras på sociala medier, de blir inte mer sant.  Så om vi pratar om att kärlek och att de kommer från två håll krävs det att vattnet möts. En blomma behöver vatten, fingervarmt där de kalla och de varma blandas upp och möts på mitten och blomman fortsätter leva, utvecklas och blomstrar. Hur mycket vatten var och en ska ge för att de ska överleva hamnar i beslutet hos vare individ. Vad man anser vara lycka och om lyckan är större än olyckan, dee som ibland kan uppstå mellan två människor när man lever nära ”problem och konflikter”.
 
Ja, vissa människor kan i andras ögon leva i en galen och dålig relation men de stannar och tuggar samma mat om och om igen även om den smakar skit. Smaken av det övriga livet är kanske för svårt att lämna och vi ramlar in på vad man värdesätter. Att vilja vara med någon för kärlek eller för trygghet eller kanske för ekonomiska skäl. Jag har ingen statistik men har allt för många gånger stött på de som är i en relation som inte bygger på kärlek, istället kan man inte klara sig ekonomiskt eller ha det materiella livet ensam utan det krävs cash från två håll. Så man finner sig i sin egen olyckliga relation och intalar sig själv och omvärlden att det är lycka. Varför kan jag inte förstå, att de är tufft att fatta beslut de förstår jag men det rimmar lika för alla. Jag kan inte förstå att man väljer bort sin lycka. En slags olycklig kärlek men de blir svårt att kalla de det när kärlek inte längre finns med i sammanhanget. Istället en olycklig relation som bygger på allt annat än de som de flesta strävar efter eller i alla fall påstår.
 
Dagens samhälle är skrämmande likt solsidan, serien och filmen är inte tagen ur intet.  Vad vi äger, hur mycket människor vi har runt oss och hur den lyckliga familjen som alltid poserar på de finaste bilderna vart än bilen och flyget tar de växer. Vi visar våra barn att lycka handlar om karriär, utsida, pengar och popularitet. Människor svär i smyg, äter varmkorv med bröd och dricker billigt vin när ingen ser.  Handlar från Wish, och den billigaste kycklingen, för att styra kosan hem för att laga brakmiddagen som ska taggas på Instagram för att visa vilken underbar lycka och lyx man badar i.  Sen hävdar man att man är ekologiskt närvarande och pratar om en hållbar miljö. Människor sätter på sina ungar de dyraste i klädväg på väg till dagis, en unge som är gammal nog för att leka i sandlådan. Man delar en latte med världens bästa väninna som man senare häller skällsord om hemmavid eller till grannfrun. Den ena ska bräcka den andra och fårflocken växer. Ja, detta måste vara gjort av och i kärlekens namn.  Som vuxen har man rätten att leva vilket jäkla happy plastic fantastic liv man vill, men gör dagens barn verkligen ett aktivt val? Och vad är kärlek för de på solsidan? 
 
För många många år sedan satt en kund i min stol. Hon var upprörd och illa berörd. Jag kände med henne och fråga vad som stod på. Hon hade ett utlägg på närmar en timme som handla om att hennes högt uppsatta man (som jobba för ett stort och välkänt företag i Göteborg) hamna i säng med andra än henne. Tragiskt!
 
Vi fortsatte prata och kvinnan var sårad och ledsen och jag sa tillslut -Om du har det såhär varför lämmar du inte han? Nästa utlägg starta och jag kunde då knappt tro mina öron. Hon hade inte råd att bo i ett så stort hus utan han eller äga bilen hon körde. Lyxen att ha hästarna utanför dörren då de bodde på en stor gård var inte möjlig utan han och hon skulle behöva tvingas att hyra in sig på annan plats. JOBBIGT LÄGE HÖRRU! Det var helt enkelt värt lite tårar ibland och hon menade att man ger och tar och de livet hon hade utanför han var värt så mycket. En annan form av kärlek eller? Situationen är sanslös men de sjuka i kråksången är att hon är långt ifrån ensam och de kallar man lycka och kärlek, i alla fall på sociala medier.
 
En stor del av den kärlek jag upplever kommer från dessa, precis som de är genuina, äkta och närvarande. Som pricken över i:et så slog vårvintern till med dunder och brak. 

Rush & Fox på dagens långpromenad
Rush & Fox på dagens långpromenad
Idag turades Countach och Tesla om att springa lösa. Så kul när all inkallningsträning visar hur långt vi kommit.
Idag turades Countach och Tesla om att springa lösa. Så kul när all inkallningsträning visar hur långt vi kommit.
Gårdagens tur när Kirsten körde mitt teamoch jag fick äran att njuta i släden. Jag frös som fan men de var helt klart värt de. Photo; Alex Poulsen
Gårdagens tur när Kirsten körde mitt teamoch jag fick äran att njuta i släden. Jag frös som fan men de var helt klart värt de. Photo; Alex Poulsen
MIna två älskade Aussie brudar och vår allas  speciella Maya
MIna två älskade Aussie brudar och vår allas speciella Maya
Jag och den där Sitka på väg till Mullnäset.
Jag och den där Sitka på väg till Mullnäset.
Minus 7 och strälande sol. Vårvintern har anlänt.
Minus 7 och strälande sol. Vårvintern har anlänt.
Magi
Magi
Ibland behöver man sitta i släden och njuta istället för att stå på släden, olika vis att njuta med de ch sällskpet på turen.
Ibland behöver man sitta i släden och njuta istället för att stå på släden, olika vis att njuta med de ch sällskpet på turen.
En av de få människor som jag är imponerad av.
En av de få människor som jag är imponerad av.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar